Iaf ibland.. Igår var en sån dag,
för igår var en alldeles speciell dag!
Jag var hos Helena P för första gången på 2mån.

Underbart roligt var det, kollade i boken där står det ''Celine    Venice''.
Sweet!
Älskade finaste Venice!
Var först ute på en liten tur i den gröna. Skrittade fram och travade lite. Hon var så superduper fin, speciellt i traven. Hon arbetade genom hela kroppen med ett fint flyt i steget. Åh, det kändes som om att rida på moln, så fint var det :) Fast sen kan det vara för att jag har saknat ridningen lite, att det var därför allt kändes som en dröm. När jag varit ute i ungefär 45 min gick jag ner till ridhuset och arbetade lite mer trav och framförallt galopp. Även här kändes det helt underbart, men i ridhuset blev hon lite starkare. Men hon kändes forfarande jättefin :)

---

Jag måste säga att jag har hittat både positiva och negativa grejer i min ridning sen pausen.

+ Jag har hittat min kropp bättre, vet vart jag har kroppen liksom. Vilket är lätt att man tappar när man växer.
+ Känsligare för hjälperna och hur hästen är/går.

- Känslan! Men jag antar att det är en färskvara, så den kommer nog tillbaks snart.
- Muskler, jag orkar inte lika mycket och orkar inte riktigt hålla igång det jag jobbar med.

---

Det var iaf underbart att vara där igen, fyfan vad jag har saknat det stället. Så glad i själen som jag var efter ridnigen har jag inte varit på väldigt länge!

---

Eftersom jag inte hittade nån bra bild på Venice fick det bli en på Knutte istället!