Vänskap är för mig, en av mina drivkrafter här i livet.
Jag har många människor som fyller många betydelser för mig i mitt liv. Är jag vet vart jag har dom, och jag mår bra dansar hela livet. För oftast om man har riktiga kompisar dansar dom med.
Men samtidigt kan det vara så jävla jobbigt. Om man hittar fel vän, så rasar hela jorden.
Men nu tänkte jag inte att det här skulle bli ett depp inlägg!
Jag vill bara att alla ska förstå. Alla runt mig, har en viss betydelse för mig. Jag behöver alla, fast vid olika tillfällen och i oliak sammanhang. Just nu känner jag att allt är så jävla perfekt runt mig. Förutom allt som händer i mig just nu, så vet jag vart jag har alla mina kompisar och det är inget frågetecken runt någon!

Varför detta är så otroligt viktigt för mig tror jag är för att jag inte haft någon lätt uppväxt(inga problem hemma). Men det behöver vi inte gå vidare in på. Men då tänker ni säkert, precis som alla andra, Men vadå, du är ju typ perfekt? Nej, ingen är perfekt, och min uppväxt är långt ifrån perfekt, med blandannat mordförsök och mobbning.

Nä, det ska inte bli någon ''Hej tyck synd om mig inlägg'' heller. Speciellt nu när jag är sjuk, så betyder ni så mycket för mig. Jag hoppas verkligen att alla förstår vilken betydelse ni har, ni vet vilka ni är! Bara att få se ett sms från någon(det har jag ofta fått) har gjort att hela min dag blir bättre. Att känna eran omtanke gör oftast att jag mår så mycket bättre inombords.

Men tur är något som jag har haft mycket av också. Jag får göra det jag tycker om och får många fina människor på min sida. Jag har aldrig fått stå själv, även när det varit som jobbigast har jag alltid haft någon att vila på. Något som jag också har fått förmånen att ha det är ålderskillnader. Jag alltid haft kompisar i olika åldrar. Det är först nu, när jag började i klassen jag går i nu som jag har börjat vara med kompisar i min egen ålder. Jag har alltid fått beröm för hur mogen jag är, folk har oftast trillat av stolen när dom får höra min unga ålder. Och så har det nästan alltid vart.

Men det har liksom gjort mig till den jag är idag.
Så därför vill jag säga tack till alla er!
Ni betyder galet mycket, allihopa!

NI suger på att kommentera, men jag tänker inte falla på knä och be er om det!
Fast jag skulle inte tacka nej till en kommentar då och då ;)

Saknar den här glada tjejen! :)